onsdag 11 oktober 2017

En höstpromenad på Hagtorpet

Här ute är det tyst och idag var det nästan vindstilla, inte ens vinden förmådde bryta tystnaden. Den stora trädgården förbereder sig för bistrare tider. Klorofyllet har försvunnit ur trädens löv och vi kan urskilja alla de färger som egentligen alltid finns där men som vi inte kan se under sommaren.


Den större svampen håller ett beskyddande tak över den mindre, än finns det tid.


Ser ni spindlarna i rödklövern?


En inkräktare i naturen Rosa rugosa vresros som plötsligt dyker upp, borde tas bort


En död stekel vid sin sista matplats


Slutet är nära, kompisen har stupat


Bävern förbereder sig inför vinterns ankomst. Den stora vattengraven som går genom åkrarna har väldigt lite vatten just nu, bävern har börjat dämma upp vattnet för att bygga sin hydda. Den stora aspen kommer snart att falla, jag såg fem träd som som såg ut så här. I naturen får man inte vara lat.



Alla blir vi gråhåriga på ålderns höst


En Campanula lyser fortfarande blått i det vissnande gräset


Men tistelns tid är över för denna gång


tisdag 10 oktober 2017

Cornus sanguinea `Compressa´ - en trevlig buske

Att plantera buskar kan vara något av ett vågspel ibland om man inte vet hur de kommer att bete sig. En del buskar växer snabbt och kan ta över en plantering på nolltid, en del blir spretiga och tappar snabbt formen.

Men ibland har man tur, dvärgformen av skogskornell motsvarar mer än väl de förväntningar jag hade på den för mig okända busken.

Den är långsamväxande vilket i växternas värld ofta betyder att växten behåller sin kompakta form med tätt växande grenar. Den har en charm som tilltalar mig med den mörkgröna färgen och de krusiga, små bladen. Det är inte en planta som skriker på uppmärksamhet, snarare har den en något blygsam framtoning som väntar på upptäckaren. Jag har en viss förkärlek för denna typ av växter som med sin närvaro bidrar till lugn och harmoni i planteringar.


Den är lättodlad och föredrar sol till lätt skugga, här får den skugga under dagens varmaste timmar av huset. Den vaknar ganska sent på våren men i gengäld håller den ut länge om hösten och får ett purpurfärgat bladverk. En värdefull egenskap är att den är torktålig, en av de få växter i trädgården som aldrig visat upp några skador under torrperioderna. 

`Compressa´ i sitt sammanhang, invid stenen mellan de två tujorna `Brobeck´s Tower´ 

 

fredag 6 oktober 2017

Nära fåglar


I våras blev jag kontaktad av Åsa, frilansjournalist som berättade att hon och hennes man skriver en bok om fåglar och människors relationer till fåglar, om vardagliga fågelupplevelser vi berörs av och varför just denna fågel fått en speciell plats i vårt känsloliv.

Åsa hade läst mitt blogginlägg från våren 2013 om den svartvita flugsnapparen som årligen hedrar vår trädgård med sin närvaro och undrade om jag vill medverka genom att berätta lite om varför denna lilla fågel väcker så mycket känslor hos mig. Jag trodde hon hamnat fel, jag är ingen fågelspecialist och och min relation till fåglar överensstämmer inte med specialisternas åsikter om att arten är allt, individen inget. För mig är det precis tvärtom, jag har min känslomässiga relation till varje liten individ. Men det var just det hon sökte så med viss tveksamhet svarade jag ja.

I morse damp boken ner i min postlåda, jag hade tänkt köpa den och jag måste säga att det var en oväntad försändelse för min ringa medverkan. Jag blev överraskad och glad för den vänliga gesten. Jag har haft en del med trädgårdsjournalister att göra tidigare, de vill göra reportage om trädgården och så sitter man själv efteråt med en massa arbete att rätta felaktigheter och namnsätta alla växter de fotograferat och inte alls säkert man får ens ett tack. De utgår från att man blir så smickrad att man går med på vad som helst. Jag lärde mig taktiken så småningom och det var mitt svar till Åsa, om frågan gällt trädgården skulle jag tacka nej, men fåglar .. ja tack!

Jag har inte hunnit läsa boken men bläddrat och beundrat alla mycket speciella bilder som tagits av fotografen Roine Magnusson. Boken handlar inte om sällsynta fågelarter utan om våra välkända fåglar, de som finns med oss i vardagen och om våra relationer till dessa fåglar. Fågeln presenteras på ett trevligt sätt med fakta och så intervjuas olika personer om sina jordnära upplevelser och möten med just den fågeln som för alltid har fått en plats i hjärtat.  

måndag 2 oktober 2017

Nya kullerstensgångar och mera planteringsytor

Vädret har under hela september varit perfekt, lagom varmt, nästan vindstilla och ingen nederbörd att prata om men nu öser regnet ner och vinden är frisk, löven lägger sig över trädgården.

Härom veckan hämtade vi ett lass sten, det var slut på stenförrådet. Inte mycket av alla stenar vi gräver upp är användbara till gångarna, det skall vara riktig kullersten för att bli snyggt.


Den steniga och eländigt torra skogsbacken är snart ett minne blott. Vi gräver nog i mark som kanske aldrig tidigare rörts av människohand såhär såg det ut när vi började.


Det blev en plats för surjordsväxter, några höstljung är planterade, en av mina frösådda Rhododendron samt en klockbuske Enkianthus campanulatus.  Några gräs som inte blir så stora Carex siderosticha fick plats i en lite jordficka. Resten får anstå till våren.


Och mera stensättning som inramning till blivande planteringar. En knepig plats är det, här har vi satt upp elstängslet och rådjursnätet så längre än så skall inte trädgården växa just här. Men naturen kommer snabbt att invadera igen om man inte stoppar den på något sätt. Jag grävde bort så mycket rötter jag kom åt, satte flera lager med tidningar och en markduk på utsidan av stängslet. Sedan täckte jag allt med täckbark, hoppas att det hindrar ogräset att ta sig in i den nya jorden, det visar sig om några år.

I det som är tänkt som plantering är alla rötter bort grävda men någonstans blir det alltid en gräns mot naturen. Bättre att förebygga än att invänta en invasion av icke önskad växtlighet.


Det återstår ett hörn längst uppe till vänster där det skall bli surjord. Sedan är det bara att fortsätta med stenläggningen men nu är stenförrådet slut, dags att hämta mera.

lördag 30 september 2017

Olika villkor

För `Magnus´ är det hela över, dags för den långa vintervilan.


Medans en okänd höstaster förbereder sig för årets blomning


En och annan höstflox vägrar ge upp inför det ofrånkomliga slutet


Björnmossans sporkapslar garanterar återväxten för kommande generationer


En sista knopp på höstfloxen stretar emot det oundvikliga slutet


Hosta `Patriot´ befinner sig i gränslandet men vinnaren är given


Cryptomeria japonica `Jindai´ den japanska cedern bryr sig inte alls om årstidens växlingar


Höstasterns återstående tid är räknad i timmar


tisdag 26 september 2017

Karaktärsmord på ljung?

Förmodligen kan det bara begås karaktärsmord på människor men den konstgjort färgade ljungen som återigen dyker upp i affärerna ger mig rysningar av obehag. Den är så obeskrivligt ful så den borde inte hitta en enda köpare men tydligen finns det en marknad eftersom den återkommer år efter år.

Bilden lånad från nätet
Vad är det för fel på den äkta ljungen månntro när man måste ta till sprayburken eller hur man nu åstadkommer förfulningen för att förvandla denna genuina och vackra växt till något plastigt och vulgärt?  

Här börjar den första höstljungen att blomma, den är vacker med sina städsegröna barr som skiftar färg alldeles av sig själv under årstidernas gång. Blomningen står sig länge och när blommorna torkar kan man fortfarande se färgerna som sticker upp ur snön under vintern. Inte många växter i våra trädgårdar har förmågan att uttrycka sig så varierat och stiligt under årets alla dagar. Ljungen skriker aldrig efter uppmärksamhet men den finns där, lugnt och stilla och med värdighet bjuder den på sin skönhet.

Calluna vulgaris `Con Brio´


Calluna vulgaris `Seestern´

Calluna vulgaris `Mair´s Variety´

söndag 24 september 2017

Höstdagjämning passerad och trädgården förbereder sig

Tunga dimmoln som inte solen orkat tränga bort har hängt över oss i två dygn men trots det,  ett härligt höstväder. Vindstilla, hög luftfuktighet och just nu 16 grader varmt, ett väder för mig och för trädgården.

Ullungrönnen Sorbus ulleungensis signalerar att hösten är här.


De första höstgentianorna Gentiana sino - ornata har slagit ut.


De lustiga frukterna på vit trolldruva Actaea pachypoda  syns lång väg. Blomman är relativt oansenlig så detta är definitivt trolldruvans stora final innan kylan tar den.


En och annan har fullgjort sin uppgift för i år


Clematis frön som inom en snar framtid är redo att flyga iväg med vinden


Vackra gula bär har rönnen Sorbus aucuparia `Autumn Spire´


En till som gjort sig redo att säkra artens överlevnad - Paeonia officinalis ssp. banatica bergspion