tisdag 19 september 2017

Allt går..

..men inte att få tandkrämen tillbaks i tuben. Egentligen skulle jag väl säga "go for it" men jag är väldigt konservativ när det gäller vårt svenska språk och ogillar när det svenska språket alltmer invaderas av dessa käcka amerikanska uttryck.

Vi har haft ett underbart väder i september, lagom värme och lagom regn, helt enkelt perfekt för trädgårdsarbete. Vem vet hur det blir i vår så det är bara att gräva på - allt går nämligen.




Det blev kullerstensgång och nya surjordsbäddar. Här skall Rhododendron sutchuenense planteras tillsammans med höstljung Calluna vulgaris.



Det tar lite tid att få torven genomfuktad. Vi sätter den i baljor med vatten och vänder och vänder på den tills den känns våt allt igenom.  Plasten som syns på bilden är till för att skydda mossan på stenarna som annars skulle ha blivit nerkletad av den blöta torven när vi fyllde groparna.

lördag 9 september 2017

Så blev det ändå lite till..

Det var inte tänkt att bli något mera gjort här i år men vädret är skönt, marken något lättare att gräva i efter allt regn så jag kunde inte riktigt sluta..

Platsen är densamma, den fula stolen likaså men nu har jag tagit mig hela vägen runt den stora stenen med bistånd av min man som suckar ibland men alltid ställer upp.




Lilium `Shererazade´ fick flytta hit där den fick en mycket bättre plats än förut. Det här är den högsta punkten i trädgården så den ståtliga liljan kommer att synas långt. Också Hosta `Lemon Lime´ en ganska låg, mera gulbladig sort fick en ny plats här efter delning.  Det är ganska smalt mellan stenarna men djupt så det borde fungera.




Runt rundlarna som syns på bilderna har jag grävt ner metallkanter som hindrar gräset att ta sig in i planteringarna. Jag använder det ibland istället för sten, det kan bli lite för mycket sten kan jag tycka.

Marken är full av sten som vanligt men utan hjälp av min man hade jag inte fixat dessa stora bumlingar. Med spett och spade gick det till slut och de gav efter.


Den stora Hostan som syns längst bort är en något solbränd `Empress Wu´ och nu är det inte mycket kvar innan även den här delen av trädgården är i kontakt med skogsträdgården från den här sidan också.

Ytan är inte så stor men något svår bearbetad om man säger så...


När jag höll på att plantera liljan hörde jag ett ganska högt väsande ljud. Jag skulle inte lagt märke till den om det inte varit för ljudet, jag vet att de finns men jag vill inte möta dem, ormarna. Jag såg den när den snabbt pilade iväg ca en meter från mig i gräset. Jag såg mönstret på ryggen men ormen var brun så jag blev osäker på vad det var för sort. Nu är jag tämligen säker på att det var en hasselsnok, fridlyst och ganska sällsynt.

torsdag 7 september 2017

Någon som vill ha?

Jag har några krukor stående med den rödbladiga smällspirean Physocarpus opulifolius, frösådder av `Diabolo´. Namnet är skyddat så den får inte benämnas vid sortnamnet eftersom den är frösådd. Brukar i dagligt tal kallas för "djävulsbusken".

Den är lättodlad och har inga speciella krav. Blommar i juni med cremevita blommor.

Om någon som bor i närheten vill ha skänker jag gärna bort plantorna. De har stått i sina krukor alltför länge och längtar efter att få komma ner i jorden.

Delar också gärna med mig av den röda rudbeckian Echinacea purpurea som jag har alltför många av.

Bor du i närheten och är intresserad så hör av dig här på bloggen eller slå en signal så kan vi komma överens om tid för avhämtning.


måndag 4 september 2017

Cercidiphyllum japonicum katsura - ett vackert träd

Inte kunde jag ana när jag för ca tio år sedan planterade det drygt meterhöga lilla trädet att det så snabbt skulle växa upp till denna ståtliga skapelse. Jag hade tur för här fanns det plats att utvecklas till det träd som det är dag. Träd växer och kan snabbt bli stora, något som alltid bör tas i beaktande vid trädplantering.


Katsuran härstammar från Kina och Japan där den kan bli ett jättestort träd. I svenska förhållanden blir trädet inte större än 10 - 15 m, stort nog kanske. Det är ett relativt anspråkslöst träd, härdigt i zon 1 - 4. Det enda man bör tänka på är att det inte får utsättas för kraftig torka. Då reagerar det med att släppa alla blad i förtid. Även om katsuran är väletablerad här i trädgården var jag väldigt orolig ett tag under den värsta torrperioden att den skulle avlövas av torkan. En del blad släppte den här i juli men det stoppade upp när den fick vatten.

Bladen är hjärtformade och vackert ljusgröna under säsongen men när hösten kommer blir bladverket skarpt gult, nästan orangefärgat. Precis vid bladfällningen sprids den speciella doften i hela trädgården. Jag avstår från att definiera den säregna doften, dofter upplevs alltid individuellt.


fredag 1 september 2017

Välkommen september

Den varma och torra sommaren lider mot sitt slut och jag välkomnar september med kortare dagar, dagg som faller och förhoppningsvis lite nederbörd med jämna mellanrum.

Visst känns det vemodigt men denna sommar har inte varit annat än en kamp för trädgårdens överlevnad. Eskilstuna har varit den torraste platsen i hela landet med en total nederbörd på 134 mm från nyåret till och med sista juli, hälften av den normala årsnederbörden. I augusti däremot har det regnat ganska bra och med gårdagens regn på 14 mm så är jorden genomfuktad och fin.

Vi köpte vatten för totalt 43. 000 kr, en stor summa pengar men det räddade utan tvekan vår trädgård. Utan det vattnet under den torraste perioden hade skadorna blivit stora och med all säkerhet hade värden förstörts som vida överstiger den summan och då räknar jag inte in den känslomässiga betydelsen som inte går att värderas i pengar.

Mycket pengar för att rädda en trädgård ja, men vi åker inte till Thailand eller någon annanstans heller på vintern och det motsvarar väl vad en vintersemester på sydliga breddgrader skulle kosta. Och vi har trädgården kvar...

Några bilder från skogsträdgården som fått en stor del av räddningsaktionen.










torsdag 31 augusti 2017

Sista dagen i augusti, sensommar i trädgården.

Endast en av mina Codonopsis överlevde torkan C. vinciflora som var den äldsta och förstås den som hunnit skapa sig längre och djupare rötter.


I våras fick vi en ovanligt sen och kall vårfrost. De perenner som hunnit titta upp frös ner, bl.a denna skugglilja Tricyrtis latifolia men den började om från början igen, imponerande.


Gentiana asclepiadea knippgentiana kan inte jämföras med höstgentianorna men odlingsvärd tycker jag att den är med sin kraftigt blåa färg såhär på sensommaren.


Porslinsanemonen  Anemonopsis macrophylla vill inte vara med på bild. De nickande blommorna gör allt för att slippa titta in i kameran - svårfångad. Här stödjer den sig på Magnolians gren.


En liten trevlig fetbladsväxt är den japanska rosettkudden Orostachys iwarenge var. Boehmeri.


Och så närmar sig slutet för vårt grävningsprojekt, har en sak till som bör göras i höst ännu men annars är det mesta klart.  Högst upp blev det ett träd Catalpa x erubescens `Purpurea´ som såg ganska medfaren ut såhär i slutet på sommaren. Rotsnurret var kraftigt så det blev att ta till både kniv och sax i rötterna. En chansning förstås, går det så går det.

Det blev 34 skottkärror jord som fick plats i gropen vi grävt och så här ser det ut just nu. Troligen får det plats med någon eller några växter till men jag vill gärna ha utrymme runt växterna så jag planterar aldrig särskilt tätt.

Under timjanmatten som syns på bilderna sover våra husdjur den eviga sömnen. Våra tre katter och båda hundarna är kremerade och urnorna är nergrävda i sanden under stenarna.




söndag 27 augusti 2017

Igår och idag

Så blev det, tanken på de vackra tallarna som stod kvar i plantskolan och bara väntade på att jag skulle bestämma mig lämnade mig ingen ro så i går åkte jag köpte dem.


Jag får nog säga att jag är ganska disciplinerad när jag besöker plantskolor, jag faller inte för fynd och frestelser i första taget om jag inte vet vad jag skall göra av växterna men nu visste jag det eftersom grävarbetet pågår och det kommer att finnas ganska mycket plats för nya växter.  Och silvertallen Pinus parviflora `Rujujin´ kommer att passa utmärkt i den nya planteringen.  Silvertallar är vackra med sina skimrande barr. Det finns knappt något skrivet om den på nätet så det är bara att testa och hoppas att det går bra.


Och så lite färg krävs förstås bland allt det gröna, en låda med Heuchera och Heucherella.


 Idag har vi grävt och grävt och plockat stenar så det räcker och blir över.  Det är lera i botten och stenarna sitter hårt, vill inte släppa taget. Alla kanter måste noga rensas från ogräsrötter så att de inte invaderar planteringarna när man fyller på ny jord.  Rensade bland stenarna och där blev det en perfekt grop för en av alla hostor som står i krukor och väntar på plats. Man ser på mossan på stenarna var leran har legat så det är många lass med lerjord, invaderad av ogräsrötter, som forslats bort.


Den här stubben rår vi inte på, i morgon blir det ett försök med motorsåg, håll tummarna!