tisdag 7 mars 2017

Om torv

Bild från Wikipedia
Beroende på vem man frågar så får man olika svar om torv är förnybart eller en fossil produkt. Internationellt klassas torv som fossilt bränsle i samma kategori som olja och gas, jag delar den uppfattningen att torv är en ändlig produkt eftersom det tar hundratals år att återskapa torv.

Myrar eller torvmossar är områden som endast tillförs vatten och näring via nederbörd till skillnad mot kärr som är mottagare av vatten även från fast mark. Torv är en organisk jordart som bildas genom långsam nedbrytning i en syrefattig miljö, anaerob nedbrytning. Den består av döda växtdelar och djur, i huvudsak vitmossa - Sphagnum.

Sverige är rikt på torvmossar och idag sker utvinning på drygt 10.000 ha, stora mängder torv exporteras till andra länder. Torv som energikälla har funnits länge och idag matas våra värmeverk med torv. Först så sent som på 50 - talet uppstod en marknad för jordförbättringsmedel och odlingstorv, all plastförpackad jord som säljs idag har torv som bas.


 Utvinning och förbränning av torv har naturligtvis en negativ påverkan på miljön. Växttäcket på myren skalas bort och marken dikas ut. Trafiken med tunga fordon och maskiner kräver vägar genom naturen. Vid förbränning sker utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. Torrläggningen av myrar ökar syretillgången och nedbrytningen sätter fart och precis som vid kalhyggen kan den skadade marken inte längre hålla kvar sitt kol. För att återställa en förstörd mosse krävs att samtliga diken läggs igen och att vattennivån sakta höjs.


 För naturen och allt som lever där är torrläggning av mossar en katastrof, förutsättningarna för livet försvinner. Miljön är mycket speciell för de växter och djur som är beroende av våta miljöer.


Torv är en näringsfattig produkt och plastpåsarna med jord är därför i viss mån näringsberikade och kalkade och skall inte förväxlas med ren torv som vi använder till våra surjordsplanteringar. 

Den översta torven som bryts i en mosse är mörk och hårt nedbruten, något av en restprodukt som säljs dyrt, skräp för dyra pengar.  Hårt nedbruten torv används ofta till stallströ men är inte lämplig i odling, den sjunker snabbt ihop.

Det finns en märkning för torv, en klassifficeringsmetod där bokstaven H följt av en siffra från 1 till 10 anger humifieringsgraden. H1 - H4 kännetecknar låghumifierad ljus torv medan H6 - H10 är hårt nedbruten torv. För surjordsrabatter är den hårt nedbrutna och billigare torven ett dåligt alternativ. 


Bilderna är från några av de surjordsplanteringar som finns här i trädgården. Som miljövän och en stor fantast av surjordsväxter är detta med torv ett olösligt dilemma som ständigt skaver i samvetet. Här finns tre stora komposter som producerar jord varje år men för att åstadkomma en surjordsrabatt finns inget alternativ. Torven är oumbärlig för dess vattenhållande egenskaper samt den buffrande effekt den har på pH värdet. Jag avstår från mycket både av miljö- och klimatskäl och upplever inte det som uppoffringar men här får jag nog leva med det dåliga samvetet tills det kommer ett bättre alternativ än torv för mina surjordsväxter.

15 kommentarer:

  1. Hej Gunilla!

    Ja, det er helt klart et dilemma dette med torv. Jeg skal plante mange rhododendron i vår, og må dessverre kjøpe mye torv til det formålet. Jeg kommer også til å bruke furubark å blande med. Bruker du det? Jeg vet ikke om dere bruker det samme ordet på svensk?

    Dine bed er en nytelse å se på!

    Klem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marit!

      Vi har något som heter barkmull som går utmärkt att använda i surjordsplanteringar. Däremot är inte täckbark lämplig för Rhododendron, den är för kompakt. Skillnaden mellan dessa två är att barkmullen är mera nedbruten.

      Radera
  2. Det är så kul att få se bilder från dina fina planteringar :)

    Men visst är torven ett dåligt samvete. Jag har samma problem med samvetet. Men jag försöker samla ek- och boklöv samt tallbarr för det tar ner pH-värdet och hjälper till att göra substratet fuktighetshållande. I England vet jag att man börjat använda kokossubstrat men vet inte hur det fungerar.

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  3. Lider också torvkval. Försöker som du "kompensera" genom minimera användningen av annan köpejord förutom torv till surjordrabatterna och lite såjord nu på våren. Man kommer en bit genom att kompostera precis allt och genom att täckodla där det är lämpligt. Stora depåer av dalens lerjord använder vi vartefter när vi gör "ny" jord i betongblandaren tillsammans med egen kompost, förmultnad hästgödsel från grannen och köpegrus från närbeläget sandtag. Det kommer vi ganska långt med.
    Intressant med klassificeringen av torv. Antecknas!
    Allt gott!/Laila

    SvaraRadera
  4. Hej Gunilla

    Jag gräver själv lite torv i lokala myrar. Jag tar bort den levande vitmossan på tex en kvadratmeter, därefter tar jag 20-30cm av den ljusa torven som finns direkt under. Slutligen så lägger jag tillbaka den levande mossan igen.
    Jag avslutar med att lägga tillbaka den levande mossan.. Efter någon månad ser man ingenting.
    Sverige är fylld med små myrar, myrar som mår bra och som växer. Om man inte har en på egen mark, skulle det nog vara lätt att prata med någon som har,
    ett så småskalig utnyttjande ser jag ingen nackdelar med.

    När jag kommer upp till huset i Värmland nästa gång är myrarna nog frusna, men annars vill jag visa hur jag gör.Slutligen kommer den levande mossan tillbaka. Efter någon månad ser man ingenting.
    Sverige är fylld med små myrar, myrar som mår bra och som växer. Om man inte har en på egen mark, skulle det nog vara lätt att prata med någon som har,
    Ett så småskalig utnyttjande ser jag ingen nackdelar med.

    När jag kommer upp till huset i Värmland nästa gång är myrarna nog frusna, men annars vill jag visa hur jag gör.

    Ha det trevligt

    SvaraRadera
  5. Ja det är inte lätt att göra rätt alltid. Jag tänker att det är viktigt att jag funderar över mina val varje dag, men att det ibland inte blir det allra bästa ut miljösynpunkt.
    //Helene

    SvaraRadera
  6. Oh Gunilla, once more a super important topic! Thank you!
    I don't think you should feel guilty if you use some peat in your garden.
    The disaster is caused by others. In Finland, the peat industry has had recently an aggressive and very irritating campaign in the newspapers claiming that if we stupid Finns started to use "well" our peat resource, we would become a new Kuwait in a moment and all our economic problems would be gone. Sigh!
    Despite of all, have a sunny spring day... and a happy Women's Day!
    Kram!

    SvaraRadera
  7. Et vigtigt emne du tager op.
    Jeg stod også i det dilemma, da jeg anlagde mit lille surbundsbed. For at spare på mit forbrug fyldte jeg kun den rene spagnum i de store huller jeg havde gravet til mine rohodendron...resten af bedet har kun fået almindelig jord (har dog opdaget, at der også er spagnum i det jord jeg køber...5-10%) Mine blåbær og andre surbundsplanter står altså ikke i så sur jord, som de burde, men indtil videre er det gået okay.

    SvaraRadera
  8. Spagnum er i grunden ikke et materiale, som jeg er ret glad for. Det er totalt uden næring og tørrer ekstremt hurtigt ud. Derfor blander jeg det med bladmuld, fyrre- og grannåle og sand/grus, når jeg sætter planter i surbundsbedet. Min bror har store, flotte rhododendron, som tror i ren sand uden tilsætning af spagnum.

    SvaraRadera
  9. Torv är onekligen ett dilemma, men i första hand borde man ju slut elda med den. Jag sambeställde nyligen ett lass strötorv när bonden ändå skulle hämta. Antar att det inte var så smart då. Tänker mig att fylla på med bark överst för att hålla jorden ogräsfri medan jag planterar och för att hålla ph nere.
    Allt gott
    /Anette

    SvaraRadera
  10. Hei.

    Er så enig. Jeg har sluttet med torv i hagen etter at jeg leste om hvor negativt det er for miljøet. Vi hageeiere har og ansvar for dette, og hvor viktig er det egentlig for oss å bruke torv i hagen enn å være med på å ta vare på jorden vår? Har vi gode nok unnskyldninger til å kjøpe torv vi hageeiere? Jeg mener nei.

    http://enhagemeddam.blogspot.no/search/label/Torv%20i%20hagejord

    Flott at du tar det opp du også:-)

    Hilsen Kathrine

    SvaraRadera
  11. Interessant om torv, men hvordan en skal klare seg uten de kjøpte jordsekkene vet jeg ikke. Ha en fin dag, hilsen Ingeborg

    SvaraRadera
  12. Ett otroligt viktigt ämne du tar upp igen, precis som med vattenbristen. Jag försöker använda så lite torv som möjligt men en del blir det förstås ändå. Tänker dock att vi som odlar i våra trädgårdar inte är de stora bovarna i sammanhanget. Det finns nog tyvärr betydligt större marknadskrafter som styr. Ett alternativ till torv vore förstås välkommet. Kanske skulle man kunna göra helt egna blandningar men det känns ganska svårt att lyckas med, tycker jag. Brukar blanda i förna från barrskogen, barr med mera och använda så lite torv som möjligt men skulle också ha svårt att tänka mig att vara helt utan den. Tyvärr!
    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  13. Hello again, Gunilla!
    Thank you for your lovely comment today. I so enjoy reading your comments in Swedish, but since I can't write (good) Swedish, I must write my comments in English...
    Have a great week! Kram :)

    SvaraRadera
  14. För transparens: jag jobbar på ett av Sveriges torvproducerande företag - Neova. Torvproducenter i Sverige skördar bara torv på marker som sedan tidigare blivit dikade. Den dikade torvmarken utgör ett klimatproblem eftersom den oxiderar till koldioxid, metan och lustgas. Även vid återvätning fortsätter processerna i torven som gör att den avger klimatgaser, enligt beräkningar i upp till 125 år, efter att marken fyllts med vatten.
    Därför ser vi gärna att torven används istället för att oxidera till ingen nytta. Odlar vi med hjälp av torv nyttjar vi de goda egenskaperna den har för det ändamålet och använder vi den i energiproduktion kan vi trycka undan användningen av kol och olja som fortfarande används i landets energiproduktion. Inte att förglömma är också den efterbehandling som sker av torvtäkter när skörden är färdig. I den fasen efterbehandlas marken i samråd med länsstyrelse och markägare till exempelvis skog eller våtmark.

    Läs gärna mer på vår sida klimatsmarttorv.se där vi kontinuerligt lägger upp forskningsrön och debatter som förs om torv och torvanvändning.

    SvaraRadera